AbstractDen hÀr uppsatsen Àr en socialpsykologisk undersökning som ansluter sig till den social konstruktionistiska traditionen. Syftet Àr att undersöka vilka konstruktioner av mÄltiden och Àtandet som individer och tidskrifter sluter sig till. Genom analys av informanters tal och texter i tidskrifter med mat som fokusomrÄde har den första frÄgestÀllningen för avsikt att spÄra vilka konstruktioner som finns kring mÄltid och Àtande. Ytterligare en frÄgestÀllning var att finna identitetsmarkörer i informanternas tal i relation till deras matvanor och kostlivsstilar. Dessa har kommit att analyseras som subjektspositioner.

Facebook Àr idag vÀrldens största sociala nÀtverk och utgör en integrerad del i mÄnga mÀnniskors liv. Facebook erbjuder en ny typ av interaktion dÀr hela vÀrlden kan kopplas samman. En individ kan nÄ ut till flera hundra andra med hjÀlp av ett par knapptryckningar, det enda som krÀvs Àr en telefon eller dator med internetuppkoppling.  I och med Facebooks intrÀde i mÀnniskors liv erbjuds ocksÄ nya möjligheter för individen att skapa sin identitet vilket vÀckte vÄrt intresse att studera Àmnet nÀrmare. Vi har dÀrför valt att undersöka: Hur vÀljer individer att konstruera sin identitet pÄ Facebook?  Detta gör vi genom att analysera sÄ kallade statusuppdateringar med diskursanalys.

Denna uppsats undersöker identitetskapande inom ledarskap utifrÄn ledarens eget perspektiv. För det anvÀnds socialkonstruktionism som teoretisk ram och diskursanalys som metodologisk ansats med diskursiv psykologi som inriktning. Som analytiska verktyg anvÀnds subjektspositioner och tolkningsrepertoarer. Detta för att belysa hur konstruktionen av ledarskapsidentiteten ser ut.Med diskursiv psykologi som metodologisk ansats innebar det att sprÄket Àr det viktiga, vad ledarna sÀger och hur de sÀger det. Detta för att sprÄket ses som konstruerande istÀllet för representerande inom socialkonstruktionism. Uppsatsen utgÄr frÄn tvÄ frÄgestÀllningar 1) Vilka subjektspositioner förhandlar, legitimerar och intar individen i talet om ledarskap? 2) Vilka tolkningsrepertoarer anvÀnder individerna i sitt identitetsskapande som ledare?UtifrÄn transkriberingen av de fem intervjuer som gjordes med fem personer i ledarpositioner pÄ olika företag i MÀlardalsregionen, analyserades texten för att finna vilka subjektspositioner som var möjliga för ledaren att förhandla, legitimera och anta.

 This essay is about a little community in Sweden where the identity as a citizen of Vadstena expresses itself in different ways, whether the individual has immigrated or has been living there for generations. It is also about those processes and structures creating an experienced alienation and an equally strong expressive perspective from within. How does the social construct appear to those who want to be integrated, and for those who are supposed to integrate the immigrants?.

Syftet med uppsatsen Àr att se vad situationen att positioneras som ?andra generationens invandrare? har för inverkan pÄ identitetsskapandet hos unga kvinnor. Vi anvÀnder oss av ett diskurspsykologiskt och intersektionellt angreppssÀtt dÀr vi vill synliggöra de identiteter, det vill sÀga de subjektspositioner de unga kvinnorna intar, tillskrivs och erbjuds i interaktionen. Med detta vill vi nÄ en ökad förstÄelse för och kunskap om vilka konsekvenser, möjligheter och/eller begrÀnsningar denna position har för den enskilda individen. Vi Àmnar synliggöra de processer som samverkar och pÄverkar de unga tjejernas identiteter.

Sammanfattning Bakgrund: Bemo?tande a?r viktigt fo?r patienters upplevelse av va?rden. Inom va?rden handlar bemo?tande framfo?rallt om hur sjuksko?terskan pa? ett respektfullt sa?tt kommunicerar och bemo?ter patienter och na?rsta?ende. Va?rden skall bedrivas med respekt och utga? fra?n att alla ma?nniskor har lika va?rde oavsett ko?n, a?lder och etnicitet.Syfte: Att beskriva kvinnliga och manliga patienters uppfattningar av bemo?tande inom ha?lso- och sjukva?rden.Metod: Litteraturstudie med systematisk so?kning med en deskriptiv design.

Facebook Àr idag vÀrldens största sociala nÀtverk och utgör en integrerad del i mÄnga mÀnniskors liv. Facebook erbjuder en ny typ av interaktion dÀr hela vÀrlden kan kopplas samman. En individ kan nÄ ut till flera hundra andra med hjÀlp av ett par knapptryckningar, det enda som krÀvs Àr en telefon eller dator med internetuppkoppling.  I och med Facebooks intrÀde i mÀnniskors liv erbjuds ocksÄ nya möjligheter för individen att skapa sin identitet vilket vÀckte vÄrt intresse att studera Àmnet nÀrmare. Vi har dÀrför valt att undersöka: Hur vÀljer individer att konstruera sin identitet pÄ Facebook?  Detta gör vi genom att analysera sÄ kallade statusuppdateringar med diskursanalys.

Syfte: Studien syftar till att beskriva uppfattningar om hur hÀlsotrender konstrueras och omkonstrueras pÄ sociala medier, och vad detta kan fÄ för konsekvenser. Metod: Med socialkonstruktivism som teoretisk utgÄngspunkt har en kvalitativ metod anvÀnts i form av fokusgruppsintervjuer. Huvudresultat: HÀlsotrender pÄ sociala medier Àr till stor del sociala konstruktioner. Konstruktionerna skapas dÄ anvÀndare interagerar med varandra pÄ sociala medier genom att dela och gilla information. Olika beteenden och idéer framhÀvs vilka blir till normer som individers beteende, verklighetsuppfattning och instÀllning vidare pÄverkas av. .

Tanken om att skriva en uppsats som behandlar hur man som ung muslim i en samtida svensk kontext definierar och konstruerar sin religiösa identitet har sitt ursprung i min vilja att tillÀgna mig en bÀttre beredskap i bemötandet av muslimska elever i min undervisning om islam. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka projektet Fredsagenterna. Undersökningen tar sin utgÄngspunkt i hur projektet vÀljer att förhÄlla sig till majoritetssamhÀllet samt i hur de unga muslimer som ingÄr i projektet ser pÄ sin religiösa identitet i relation till majoritetssamhÀllet. Undersökningen har utförts som en fallstudie bestÄende av en enkÀt, observationer samt kvalitativa intervjuer med fyra deltagare i projektet. Alla tre moment Àr genomförda i samband med en av projektets kurshelger.

Denna studies syfte a?r att underso?ka va?ldsutsatta kvinnors fo?rva?ntningar pa? och upplevelser av socialtja?nstens bemo?tande och insatser utifra?n Goffmans dramaturgiska rollteori samt maktperspektivet. I denna studie anva?nds en kvalitativ ansats da?r vi har genomfo?rt semistrukturerade intervjuer med va?ldsutsatta kvinnor som har varit i kontakt med socialtja?nsten. De studier som bero?r va?ldsutsatta kvinnors fo?rva?ntningar pa? och upplevelser av socialtja?nsten a?r va?ldigt begra?nsade.

De senaste Ären har bloggsfÀren utvecklats explosionsartat och bloggen blir mer och mer, pÄ flera sÀtt, en del av mÀnniskors vardag. Den hÀr uppsatsen syftar till att beskriva och analysera diskurser om identitetsskapande i blogg. Detta har gjorts genom att med ett diskursanalytiskt angreppssÀtt, diskurspsykologi, analysera sex bloggar, tre unga kvinnor och tre unga mÀn. Analysen kopplas Àven samman med teorier om identitetsskapande, livsstil och konsumtionssamhÀllet. Tre tolkningsrepertoarer har identifierats och analyseras dÀrmed.

I denna uppsats sammanstÀlls och granskas forskning som handlar om sexualitet och förÀldraskap. Metoden som anvÀnts Àr systematisk litteraturstudie. Teoretisk ansats Àr intersektionalitet med fokus pÄ maktdimensioner som klass, genus och sexualitet. Resultatet visar att den granskade forskningen ofta utgÄr frÄn heteronormativa förestÀllningar och sociala konstruktioner som referensramar. Bedömningar som socialarbetare gör kring homosexuella par som ansöker om adoption utgÄr frÄn heteronormativa och socialt konstruerade förestÀllningar om homosexualitet och förÀldraskap.

Urban Exploration gÄr ut pÄ att utforska övergivna platser. Uppsatsens syfte Àr att beskriva fenomenet och att diskutera det utifrÄn ett kulturarvs- och ungdomskulturperspektiv. För att kunna göra detta argumenterar jag, med utgÄngspunkt i litteraturstudier, för att Urban Exploration bör ses som ett uttryck för senmodernitet, med de sÀrskilda förutsÀttningar för identitetsskapande och vÀrldsuppfattning som det innebÀr för individen. Som kÀllmaterial har det Urban Exploration-utövarna sjÀlva skriver om sin verksamhet pÄ olika Internetsidor anvÀnts. Min slutsats Àr att individen genom att fylla platsen med subjektiv mening skapar dels ett kulturarv, dels sig sjÀlv som ett politiskt och historiskt subjekt..

Syftet med studien Àr att skapa en ökad förstÄelse inom berörda yrkes- och studentgrupper för hur individer, som blivit rullstolsburna senare i livet, upplever sin identitet och eventuella identitetsförÀndringar. Resultatet tolkades utifrÄn Anthony Giddens teorier om senmodernitet och identitet samt Peter L. Berger och Thomas Luckmanns kunskapssociologiska perspektiv. Den tidigare forskningen har berört funktionshinder och identitet utifrÄn olika aspekter, dock har inte syftet för denna studie behandlats i sin helhet i andra studier. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex stycken respondenter för att nÄ deras upplevelser.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur chefens identitet diskursivt konstrueras i tidningen Chef under perioden 2011-2013 genom att urskilja de diskurser och subjektspositioner som finns i tidningen. UtifrÄn diskursteori analyseras hur tidningen genom sprÄket konstruerar chefensidentiteten och vilka retoriska tekniker som anvÀnds för att nÄ fram till lÀsaren. Jag kunde urskilja tvÄ diskurser som i sin tur erbjöd fyra subjektspositioner. De övergripande diskurserna var den humanistiska diskursen och den affÀrsmÀssiga diskursen och de fyra subjektspositionerna benÀmns medmÀnniskan, inspiratören, den starke och den affÀrsmÀssige. Med detta som utgÄngspunkt diskuteras hur chefens identitet konstrueras i tidningen Chef samt hur de bÄda diskurserna pÄverkar chefen och dess position gentemot organisationen och medarbetarna..